Studier efter gymnasieskolan

Högskolan

Högskolan är samlingsnamnet på den utbildning som sker vid högskolor och universitet.

All utbildning vid högskolorna sker i form av kurser. Studietiden på högskolan räknas i poäng där 20 veckors heltidsstudier (= 1 termin) motsvarar 30 poäng.

Du kan välja att läsa ett program eller så kan du själv välja de kurser du vill läsa och på så vis skapa din egen utbildning.

Yrkesexamina

Vissa utbildningar leder till yrkesexamina. Detta gäller utbildningarna till exempelvis läkare, civilingenjör, lärare, arkitekt, fysioterapeut eller psykolog. Dessa har till stora delar fastställda ramar för hur utbildningen ska se ut.

Grundläggande behörighet

Till alla högskoleutbildningar krävs grundläggande behörighet.

Alla nationella program innehåller de kurser som krävs för att få grundläggande högskolebehörighet. På yrkesprogrammen kan du välja bort högskolebehörigheten om du vill. Var noga då du väljer kurser om du siktar på fortsatta studier.

Särskild behörighet

Förutom krav på grundläggande behörighet har vissa högskoleutbildningar också krav på speciella förkunskaper som kallas särskild behörighet. Särskild behörighet anges i form av krav på kunskaper i vissa kurser från gymnasiet, behörighetskurser. Du ska ha läst de kurser som anges och ha lägst betyget E.

Urval till högskolan

Vid urval till program och kurser som vänder sig till nybörjare på högskolan ska minst en tredjedel av studenterna tas in på betyg från gymnasieskolan och minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet.

Skolorna har dessutom rätt att själva bestämma urvalet för upp till 1/3 av platserna. Det innebär att skolor kan ta in studerande utifrån antagningsprov, intervjuer med mera. Detta är än så länge ganska ovanligt.

Urval genom betyg
Det är inte helt lätt att beskriva hur du ska räkna ut ditt jämförelsetal men det är viktigt att komma ihåg att:
– Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på högskolan.
– Ett betyg i en kurs som omfattar många gymnasiepoäng väger tyngre än ett betyg i en kurs med färre poäng.
– De betyg du får under år 1 och 2 väger lika tungt som betygen du får under år 3.
– Du kan enbart få betyget E eller F på ditt gymnasiearbete. Detta betyg räknas inte med när man räknar ut ditt betygsvärde.
– Du kan få upp till 2,5 p i extra meritpoäng.

Urval genom högskoleprovet
Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för alla högskoleutbildningar. Du kan göra högskoleprovet redan under ditt sista år på gymnasiet. Resultatet av ett högskoleprov gäller i åtta år och det är alltid det bästa resultatet som räknas.

Andra sätt att göra urval
Till vissa utbildningar kan skolorna få använda andra sätt att välja ut de studerande. Detta gäller de konstnärligt inriktade utbildningarna och andra utbildningar som ställer krav på vissa personliga egenskaper. Man kan använda intervjuer, arbetsprover, uppspel, med mera.

Direktgrupp och kompletteringsgrupp
Man delar upp de sökande med gymnasiebetyg i två grupper. Den ena gruppen består av sökande som söker på enbart sin gymnasieexamen. Den andra gruppen består av sökande som kompletterat sitt gymnasiebetyg i efterhand.

De som söker enbart på sitt gymnasiebetyg tilldelas fler platser i förhållande till antalet sökande. Du ska belönas om du i gymnasieskolan läser de kurser som krävs för särskild behörighet.

OBS! Om du läser ett yrkesprogram och i efterhand enbart läser in kurser för att få grundläggande behörighet så placeras du i gruppen som söker enbart på sitt gymnasiebetyg.

Yrkeshögskolan

Inom yrkeshögskolan finns det utbildningar som kombinerar teori och praktik.

Du som har en examen från ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program har grundläggande behörighet till yrkeshögskolan.

Vad kan du läsa?

Du kan söka utbildningar som ger dig fördjupade yrkeskunskaper både praktiskt och teoretiskt. Det ingår ofta mycket praktik ute på olika arbetsplatser. En del utbildningar fördjupar kunskaperna inom ett visst program, men andra är inte knutna till ett speciellt gymnasieprogram. En del utbildningar kräver viss yrkeserfarenhet.

Konst- och kulturutbildningar

Det finns även så kallade konst- och kulturutbildningar som enbart är eftergymnasiala.

Utbildningarna ska förbereda för vidare studier på konstnärliga högskolor och ska även leda till ett yrke inom konst- och kulturområdet. På några av utbildningarna kan det förekomma antagningsprov eller arbetsprover. Till vissa av utbildningarna har du rätt till studiestöd. Skolorna får ta ut en studerandeavgift.

OBS! Inom yrkeshögskolan finns utbildningar även för dig som läst ett högskoleförberedande program.

Folkhögskolan

På folkhögskolan kan du läsa allmänna kurser eller kurser inom områden som journalistik, fritid, teater, media, bild och form, data, miljö och idrott, med mera.

För de flesta utbildningar på folkhögskolan gäller en åldersgräns på 18 år, men det finns även skolor som anordnar utbildningar för dig som är yngre.

Kommunal vuxenutbildning

På den kommunala vuxenutbildningen har du möjlighet att studera från och med det år du fyller 20 eller då du avslutat din gymnasieutbildning.

På kommunal vuxenutbildning kan du till exempel komplettera din gymnasieutbildning med de kurser du behöver för att söka olika utbildningar på högskolan.