Studier efter gymnasieskolan

Högskolan

Högskolan är samlingsnamnet på den utbildning som sker vid högskolor och universitet.

All utbildning vid högskolorna sker i form av kurser. Studietiden på högskolan räknas i poäng där 20 veckors heltidsstudier (= 1 termin) motsvarar 30 poäng.

Du kan välja att läsa ett program eller så kan du själv välja de kurser du vill läsa och på så vis skapa din egen utbildning.

Yrkesexamina

Vissa utbildningar leder till yrkesexamina. Detta gäller utbildningarna till exempelvis läkare, civilingenjör, lärare, arkitekt, fysioterapeut eller psykolog. Dessa har till stora delar fastställda ramar för hur utbildningen ska se ut.

Grundläggande behörighet

Till alla högskoleutbildningar krävs grundläggande behörighet. För att få grundläggande behörighet kommer det att krävas att du har en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen med lägst betyget E i kurserna svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6.

Du kan skaffa dig grundläggande behörighet på alla yrkesprogram inom ramen för de 2.500 poängen. Var noga då du väljer kurser om du siktar på fortsatta studier.

Särskild behörighet

Förutom krav på grundläggande behörighet har vissa högskoleutbildningar också krav på speciella förkunskaper som kallas särskild behörighet. Särskild behörighet anges i form av krav på kunskaper i vissa kurser från gymnasiet, behörighetskurser. Du ska ha läst de kurser som anges och ha lägst betyget E.

Urval till högskolan

Vid urval till program och kurser som vänder sig till nybörjare på högskolan ska minst en tredjedel av studenterna tas in på betyg från gymnasieskolan och minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet.

Skolorna har dessutom rätt att själva bestämma urvalet för upp till 1/3 av platserna. Det innebär att man till exempel kan ta in studerande utifrån antagningsprov, intervjuer med mera. Detta är än så länge ganska ovanligt.

Urval genom betyg

Det är inte helt lätt att beskriva hur du ska räkna ut ditt jämförelsetal men det är viktigt att komma ihåg att:

  • Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på högskolan.
  • Ett betyg i en kurs som omfattar många gymnasiepoäng väger tyngre än ett betyg i en kurs med färre poäng.
  • De betyg du får under år 1 och 2 väger lika tungt som betygen du får under år 3.
  • Du kan enbart få betyget E eller F på ditt gymnasiearbete. Detta betyg räknas inte med när man räknar ut ditt betygsvärde.
  • Du kan få upp till 2,5 p i extra meritpoäng.

Urval genom högskoleprovet

Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för alla högskoleutbildningar. Du kan göra högskoleprovet redan under ditt sista år på gymnasiet. Resultatet av ett högskoleprov gäller i fem år och det är alltid det bästa resultatet som räknas.

Andra sätt att göra urval

Till vissa utbildningar kan skolorna få använda andra sätt att välja ut samtliga studerande. Detta gäller de konstnärligt inriktade utbildningarna och andra utbildningar som ställer krav på vissa personliga egenskaper. Man kan använda intervjuer, arbetsprover, uppspel, med mera.

Direktgrupp och kompletteringsgrupp

Man delar upp de sökande med gymnasiebetyg i två grupper. Den ena gruppen består av sökande som söker på enbart sin gymnasieexamen. Den andra gruppen består av sökande som kompletterat sitt gymnasiebetyg i efterhand.

De som söker enbart på sitt gymnasiebetyg tilldelas fler platser i förhållande till antalet sökande. Du ska belönas om du i gymnasieskolan läser de kurser som krävs för särskild behörighet.

OBS! Om du läser ett yrkesprogram och i efterhand enbart läser in kurser för att få grundläggande behörighet så placeras du i gruppen som söker enbart på sitt gymnasiebetyg.

Yrkeshögskolan

Inom yrkeshögskolan finns det utbildningar som kombinerar teori och praktik.

Du som har en examen från ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program har grundläggande behörighet till yrkeshögskolan.

Vad kan du läsa?

Du kan söka utbildningar som ger dig fördjupade yrkeskunskaper både praktiskt och teoretiskt. Det ingår ofta mycket praktik ute på olika arbetsplatser. En del utbildningar fördjupar kunskaperna inom ett visst program, men andra är inte knutna till ett speciellt gymnasieprogram. En del utbildningar kräver viss yrkeserfarenhet.

Konst- och kulturutbildningar

Det finns även så kallade konst- och kulturutbildningar som enbart är eftergymnasiala. Utbildningarna ska förbereda för vidare studier på konstnärliga högskolor och ska även leda till ett yrke inom konst- och kulturområdet. På några av utbildningarna kan det förekomma antagningsprov eller arbetsprover. Till vissa av utbildningarna har du rätt till studiestöd. Skolorna får ta ut en studerandeavgift.

OBS! Inom yrkeshögskolan finns utbildningar även för dig som läst ett högskoleförberedande program.

Folkhögskolan

På folkhögskolan kan du läsa allmänna kurser eller kurser inom områden som journalistik, fritid, teater, media, bild och form, data, miljö och idrott, med mera.
För de flesta utbildningar på folkhögskolan gäller en åldersgräns på 18 år, men det finns även skolor som anordnar utbildningar för dig som är yngre.

Kommunal vuxenutbildning

På den kommunala vuxenutbildningen har du möjlighet att studera från och med det år du fyller 20 eller då du avslutat din gymnasieutbildning. På kommunal vuxenutbildning kan du till exempel komplettera din gymnasieutbildning med de kurser du behöver för att söka olika utbildningar på högskolan.

Meritkurser

Du har möjlighet att få tillgodoräkna dig upp till 2,5 poäng extra om du läst vissa meritkurser på gymnasieskolan. Ditt totala jämförelsetal kan alltså bli 20,0 + 2,5 = 22,5 poäng när du söker till högskolan.

Motivet till dessa meritpoäng är att man vill uppmuntra eleverna på gymnasieskolan att läsa de kurser som högskolan efterfrågar istället för att välja ”enklare” kurser.

Meritpoäng – Maximalt 2,5 poäng
Du kan skaffa dig meritpoäng för vissa kurser i engelska, moderna språk, svenskt teckenspråk för hörande och matematik. Du måste ha lägst betyget E och du kan inte få fler meritpoäng om du skulle ha högre betyg. En behörighetsgivande kurs ger inte meritpoäng. Det innebär att meritpoängen blir olika för olika utbildningar, beroende på vilka krav respektive utbildning har för särskild behörighet.

Särskild behörighet (PDF – 35,5 kB)

Detta gäller för meritpoäng:

Engelska
(lägst betyg E)

Engelska 7 = 1,0 meritpoäng

Maximalt 1,0 meritpoäng för engelska

Moderna språk
(lägst betyg E)

Moderna språk 3 = 0,5 meritpoäng

Moderna språk 4 = ytterligare 1,0 meritpoäng

Om moderna språk 3 krävs för behörighet får du 0,5 meritpoäng för:

  • moderna språk 5 eller
  • moderna språk 2 i ett annat modernt språk

Svenskt teckenspråk för hörande ger meritpoäng på samma villkor som moderna språk.

Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk

Matematik
(lägst betyg E)

Om behörighetskravet är grundläggande behörighet:
Matematik 2, 3 och 4 = 0,5 meritpoäng per kurs

Om behörighetskravet är Matematik 2:
Matematik 3, 4 och 5 = 0,5 meritpoäng per kurs
Matematik 5 kan ersättas av Matematik specialisering

Om behörighetskravet är Matematik 3:
Matematik 4 = 0,5 meritpoäng och Matematik 5 = 1,0 meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng)
Matematik 5 kan ersättas av kurser i Matematik specialisering = 0,5 meritpoäng per kurs

Om behörighetskravet är Matematik 4:
Matematik 5 = 1,0 meritpoäng och Matematik specialisering = 0,5 meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng).
Matematik 5 kan ersättas av kurser i Matematik specialisering. Tre kurser Matematik specialisering ger alltså 1,5 meritpoäng.

Observera att man kan ha betyg i flera kurser Matematik specialisering med olika innehåll och att upp till tre kurser kan ge meritpoäng.

Maximalt 1,5 meritpoäng för matematik